Jag skulle sova. Hmm?!


Hatar gå och lägga mig, det är den tiden på dygnet då tankarna kommer ikapp kroppen och man inte längre kan distrahera sig själv ifrån att tänka. Det är nog därför jag alltid försöker däcka istället för att gå och lägga mig. Jag är helt enkelt vaken så länge jag bara orkar, kaffe / energidryck / dygna ..you name it. Allt för att inte risktera gå och lägga mig och behöva "somna in".

När jag väl låter min kropp vila brukar sömnen ligga på 14-16 timmar. Sen börjar allt om igen med att inte gå och lägga mig förrens jag är helt utmattad. Jag har skapat detta beteendet för att undvika må dåligt och i praktiken så fungerar det förvisso, men det är inte så praktiskt.

Igår var det tredje natten jag skulle lägga mig inom en viss tid. Lite för att bryta mitt mönster men också för att lära mig själv anpassa mig till rutiner. Avtalet var att prova det en vecka.

Två första nätterna gick utan problem, men inte den tredje. Dels kom jag hem väldigt sent igår och hann inte varva ner. Men sen hade jag varit ledsen under dagen så hade en del att bearbeta i skallen och när jag gör det brukar det inte sluta bra. Vilket det inte heller gjorde. Fick panik.

Gick ifrån att ligga stilla och försöka somna till att få panik med svårigheter att andas och väldigt hög puls. Det gick så fort också, pulsen blev maxad på nån minut och kroppen hann inte med i min reaktion så jag blev illamående och började kräkas mellan varven jag kippar efter andan / hyperventilerar. Ville kapa av händerna också som började klia och stickas.

Försökte lugna ner mig själv men jag vet att det var lönlöst när jag väl kommit så pass långt. Det var inte förrens jag tänkte "- fuck it.. jag kan vara vaken inatt " som paniken släppte.

Vad fan är det för fel på mig?!



 






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0