Mina Cellförändringar

Alla tjejer i Sverige får kallelse efter man fyllt 23(vissa landsting ifrån 25år) att påbörja regelbundna rutinkontroller. Första gången jag fick en kallelse till en sånhär kontroll var för några år sedan. Jag övervägde starkt att inte gå. Funderarde lite på det fram och tillbaka men bestämde mig för att jag var modig. Jag skulle göra det. 

Jag upplevde det som obehagligt och mådde inte så bra efteråt men det gick fortare än jag trodde. Fick beskedet att de hittat cellförändringar i proverna de skickade iväg till laboratoriet. Men att de inte hade sett något annat anmärkningsvärt. Därför kallades jag på en Kolposkopi där de ville använda microskop samt ta ett yttligare Biopsi prov. Denna gången skulle jag till sjukhuset istället för till barnmorskemottagningen som jag varit på sedan innan. Jag var extremt nervös inför detta besöket och hade inte fått någon mer information om vad som var fel eller hur vanligt detta var eller om cellförändringar = cancer. Förutom ett brev på tre rader hem i brevlådan om att de hittat något om än "lätta förändringar".

Kände mig fruktansvärt ensam när jag gick upp till sjukhuset och denna undersökningen kändes 100 gånger värre än den första. Det var nog en blandning mellan att vara livrädd att något var fel samt att inte ha min pojkvän som lovat följa med som stöttning med mig. Vi hade gjorde slut i samma veva ett par veckor innan.
Jag hade fått en manlig gyn-läkare också. Trodde inte de skulle spela så stor roll för mig med det gjorde det. Jag höll på att gråta redan innan undersökningen när man skulle klä av sig. När jag väl hoppat upp i stolen och undersökningen började så bara kom tårarna.. jag försökte hindra dem men det gick inte. Efteråt frågade läkaren om jag blivit våldtagen eller utsatts för övergrep.

Jag kände inte för att sitta där o snacka utan ville bara hem så fort som möjligt. Vet att jag tänkte, "aldrig mer" jag ska aldrig mer gå till en gynekolog. Hem i brevlådan efter en månad igen fick jag samma besked. Cellförändringar påträffades denna gången kunde jag välja om jag ville på yttligare kontroller eller om jag vill ge det ett halvår och se om det försvinner av sig själv. Eftersom jag sagt till mig själv att jag inte ville dit igen tyckte jag ett halvår låt underbart.

Det skulle vara 80% chans att det skulle försvinna av sig själv. Jag tillhörde inte de 80 procenten självklart..Var på yttligare en ny undersökning, micke var snäll och såg till att jag fick en kvinlig läkare denna gången. Fick samma besked som innan. Men denna gången vill de operera bort en bit av livmorderstappen. Sen fick jag ett telefonnummer att ringa där jag kunde boka tid.

Det var all information jag fick?! Jag blev livrädd innan jag lugnat ner mig lite. Men massa frågor kommer självklart upp i huvudet. Om detta inte försvinner kommer jag kanske inte kunna få barn sen? Är detta början på livmoderhalscancer?

Micke ringde dem åt mig och bad dem skicka mer information samt boka tid. Men eftersom det kommer ske under narkos så skickar de tydligen själva ut en kallelse. Så den sitter jag och väntar på nu. Idag kom "extra" informationen som bestod av ett A4 papper där det står

"Man kommer på morgonen till Dagkirurgiska Enheten (DKE) och återvänder hem några timmar efter operationen. Den vanligaste orsaken till detta ingrepp är cellförändringar med konisering kan även utföras av andra orsaker. Den borttagna biten undersöks sedan i mikroskop. Om koniseringen orsakats av cellförändringar brukar dessa i regel vara borta i och med ingreppet men fortsatta cellprovskontroller bör ske under flera år. Efter ingreppet brukar man ha blodiga flytningar under cirka 3-4 veckor som luktar starkt. Det är normalt , eftersom du nu har en såryta på livmodertappen som läker. När sårskorpan lossnar efter cirka en vecka kan det leda till en yttligare blödning. Undvik kraftig ansträgning så länge det blöder. Mot blödningarna kan man använda Cyklo-F som kan köpas på Apoteket(doseras med 2 tabletter /4 gånger dagligen. Får du feber, mycket riktlig blödning eller buksmärtor kan det vara tecken på infektion. Då bör du kontakta telefonrådgivning. "

I bästa fall så blir jag "frisk" efter denna konisering och får gå på kontroller i ett par år så att det inte kommer tillbaka. Så håll tummarna


Kommentarer
Postat av: Fredrik

Usch...det var verkligen inget kul att läsa. :( Jag håller tummarna för dig här hemma!

2010-09-21 @ 20:46:08
Postat av: Micke

Thumbs up, HOLDING LIKE CRAZY FOR YOU HONEY!

Pingu you can do it! de där fixar du med lite pre peppande.

2010-09-22 @ 00:48:58
Postat av: Fredrik

Hon har iaf överkommit rädslan att kissa på GEC! <3

2010-09-22 @ 23:19:09
Postat av: Sparky

The things i can do :D

2010-09-23 @ 00:00:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0