Kärlek.

Kärlek.

Jag älskar kärlek, att vara kär och att bli älskad. Att känna trygghet..fast i verkliga livet är jag rätt trött på kärlek. Kanske därför jag dränker in mig i filmens värld istället. Jag har en förmåga att verkligen leva mig in i filmen om det är en bra film det vill säga. Så mycket att jag kan t.o.m få pirr i magen. Verkligheten blir ändå aldrig lika fin som på bio. Så undrar om jag kanske borde sluta kolla på kärleksfilmer? Känns som det förstör lite min verklighetsuppfattning.

Where is my happily ever after?




Som den kärleks junky jag nu är så slukar allt i den film genen. Såg precis, leap year. Det var riktigt bra mysfilm. A+








Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0